Hjarnan Nervsystemet

Nervsystemet

 Man delar upp hjärnan i två delar, det centrala nervsystemet som är hjärnan och ryggmärgen och perifera nervsystemet som är alla nerver ute i kroppen.

Från och till hjärnan går det miljontals signaler varje sekund. Signalerna kommer till hjärnan via de perifer nerverna och ryggmärgen. Åt andra hållet skickar hjärnan signaler till kroppen via ryggmärgen och de perifera nerverna. Om det är nödvändigt att springa fort iväg så får musklerna i benet order om det. Nervsystemet jobbar mycket snabbt. Signalerna färdas 100 m/s. Det går nervsignaler i kors och tvärs hela tiden i din kropp, 

för även om du sover måste alla dina organ och blodomloppet arbeta. 

 

Du slipper styra dina inre organ

 Du måste styra med din hjärna själv när du ska resa dig upp eller något sådant. 

Men du slipper att styra dina organ själv. De inre livsviktiga organen fungera automatisk  med hjälp av ett nervsystem som kallas det autonoma nervsystemet. 

De autonoma nerverna går ut från en särskild del i hjärnan. De styr körtlar och inre organ.

När du tuggar och sväljer är det fortfarande du som styr, men sen tar de autonoma nervsystemet över ända tills maten kommer till ändtarmen

 

Nervceller med långa trådar

 Nervsystemet arbetar med elektroniska signaler som åker genom nervceller. 

Tiotals miljoner nervceller bildar ett fint förgrenat nät som når ut till hela kroppen.

Den längsta nervcellen går från ryggmärgens nedre del ända till stor tån.

För att nervcellerna ska kunna leda signaler så ser dom helt annorlunda ut jämfört med kroppens andra celler. Cellkärnan ligger i en grå cellkropp som har ett antal korta utskott.

Det utskotten gör är att ta emot signaler och leda dom in till cellkroppen. I den andra änden finns ett enda långt utskott, den kallas nervtråden. Den leder signaler ut från cellkroppen till nästa nervcell eller till en muskel. 

Där nervtråden slutar finns en omkopplingsstation som kallas synpas. 

 

Nerverna 

 En nerv består av en eller flera knippen av nervtrådar.

Nerverna i nervsystem delas in i tre grupper. 

 

Inåtledande  känselnerver leder information från sinnesorganen och kroppens inre organ till hjärnan och ryggmärgen

 

Samman bindande nervbanor som binder samman olika delar av hjärnan och ryggmärgen. Det är 99% av alla nerver. 

 

Utåtledande rörelsenerver ser till att musklerna arbetar.

 

 

 

 

 Ryggmärgen

 Ryggmärgen är tjock som ett lillfinger och går från hjärnan ner till midjan. Den ligger i kanaler som bildas av ryggradens koter. 

Ryggmärgen  i genomskärning har en fjärils grå del i mitten med en vit massa runt om kring. Den grå delen i mitten består av nervcells kroppar.

Här kopplas signaler åt olika håll. Den vita massan består av stora mängder nervtrådar som leder signalerna till och från hjärnan. Det är fetthöljet som gör att den ser vit ut.

Om du skadar ryggen så att ryggmärgen skadas och nervtrådarna bryts blir du förlamad.

 

Hjärnan

 Hjärnan yttersta del är grå och innehåller nervcellskroppar.

Därifrån utgår det rörelse nerver och dit kommer känselnerverna.

I hjärnas inre vita del går det nervbanor som knyter ihop hjärnas olika delar.

Man delar in hjärnan i 3 delar Stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen.

 

 Hormonerna

 Hormonerna är kemiska ämnen som bildas i ytterst små mängder i ett antal körtlar. De här körtlarna avger sina ämnen direkt till blodet, och inte som svettkörtlarna som finns på  utsidan av kroppen. Snabba och kortvariga signalerna  i kroppen skickas via nervsystemet.

Långsammare signaler som verkar under längre tid skickas med hormonerna som transporteras runt med blodet.

Varje hormon kommer från en bestämd körtel och påverkar oss på ett visst sätt.

Det kan ställa till problem om det blir för mycket eller för lite av ett hormon.

Hormonerna är lika viktiga för kroppens styrning som nerverna och de samspelar hela tiden med nervsystemet under ledning av hjärnan. Det bildas också hormoner i vissa delar av hjärnan. 

Det bildas olika sorters hormoner på olika ställen på kroppen, t ex  i dom nedre delarna på männen bildas testosteron.

Reflexer
Det är inte alltid det är hjärnan som bestämmer vad kroppen ska göra det kallas reflexer.
Reflexer är antingen medfödda eller inlärda.

Medfödda reflexer har vi redan när vi föds t.ex om du skulle lägga handen på en varm platta så drar du undan handen automatiskt, inte för ens efter en liten stund så uppfattar hjärnan vad det e som har hänt för reflexen börjar redan i ryggmärgen och inte i hjärnan.

Inlärda reflexer måste du först lära dig och efter att du har lärt dig dem så behöver du inte längre tänka på hur du ska göra, utan du gör det automatiskt, exempel på inlärda reflexer är att gå, cykla, skriva.
När du lär dig nya saker så bildar nervsystemet nya banor och allt som tar mindre än 0,3 sekunder lärs in som reflexer.

Hjärnhalvorna är bra på olika saker

Det finns en arbetsfördelning mellan de både halvorna av stora hjärnhalvan.

De styr bland annat varsin del av kroppen. En hjärnblödning i hjärnas vänstra del kan därför leda till förlamning av musklerna på högra sidan av kroppen.

De två olika hjärnhalvorna är bra på olika saker. Den vänstra är bättre på att tala, läsa, skriva och räkna och är bättre på språk och logiskt tänkande. 

Den högra halvan är bättre på att teckna och känna igen musik. 

Och den är bättre på att se sammanhang och helheter.

Att vara kreativ innebär att på ett eller annat sätt skapar något nytt.

Man har sett att signalöverföringen mellan de både halvorna är större när människor är kreativa. Intelligens är svårt att definiera. Den bruka mätas genom intelligenstester där man får fram en intelligenskvot, IQ. En person med hög IQ är en mångsidig person eftersom testerna mäter olika typer av färdigheter.

Hjärnbarken
Det yttersta lagret på stora hjärnan kallas hjärnbark och är ca 5 mm tjockt. Hjärnbarken är veckad så om man skulle räta ut alla veck på en plan yta så skulle den bli ca 1 m lång och 6 dm bred.
Under den 5mm tjocka hjärnbarken finns det nervbanor som gör så att du kan tänka och planera själv, det är också där dina minnen lagras.

Informationen från sinnesorganen kommer till hjärnbarken. Det är också i hjärnbarken den delen av hjärnan som gör att du kan röra musklerna med viljan sitter.

Stora hjärnan
Djupt inne i stora hjärnan sitter Hypotalamus, Amygdala, även kallad mandelkärnan, och Hippocampus som kallas sjöhästkärnan. De här delarna av hjärnan är egentligen nervcellsnystan och de styr våra känslor.
Amygdala är ett centrum för känsloreaktioner som t.ex panik, ilska, och skräck.
Hypotalamus reglerar stress, hunger och kroppstemperatur. Hypotalamus är mycket viktigt för minnet.

Centra i hjärnan
Det finns olika områden i hjärnan som kallas centra. De olika centra finns oftast både på höger och vänster hjärnhalva och blir då varandras spegelbilder.
Fram i hjärnan så sitter de centra som ger order till kroppen om vad den ska göra t.ex skriva, prata och tänka.
I bakre delen av hjärnan så sitter de centra som tar in information från våra sinnesorgan t.ex syncentrum sitter längst bak i hjärnan. Om du slår i bakhuvudet så kan du få synskador för då kan du ha skadat syncentrum.

Könshormoner
I könskörtlar bildas könshormoner. Könshormonerna styr när vi ska bli könsmogna. Hos mannen så är det testiklarna som tillverkar könshormoner, testiklarna tillverkar också spermier. Hos kvinnan så är det äggstockarna som bildar könshormoner, i äggstockarna tillverkas också äggceller.
Könshormoner börjar bildas när signaler skickas ut från en körtel i hjärnan som heter Hypofysen.

Tillväxthormon
Hypofysen i hjärnan skickar inte bara signaler till könskörtlarna utan den tillverkar också tillväxthormon som gör att man växer. För lite tillväxthormon under sin barndom kan leda till att man blir kortare än normalt och för mycket tillväxthormon kan leda till att man blir längre än normalt.

Hormoner styr ämnesomsättningen
Hormoner styr också hur snabbt cellerna ska förbränna energin från maten vi äter.
De hormonerna kommer från sköldkörteln som sitter på framsidan av halsen.Om vi får för lite hormon från sköldkörteln så minskar vår ämnesomsättning och om vi får för mycket så ökar ämnesomsättningen.

Struma
Om man har brist på Jod kan man få en sjukdom som heter Struma. Sjukdomen gör så att sköldkörteln blir förstorad. Det finns Jod i vanligt bordssalt så struma är inte så vanligt längre. Det finns också något som heter Giftstruma som innebär att sköldkörteln producerar för mycket hormon.

Insulin
Cellerna måste ha hormonet insulin för att kunna ta upp sockret i blodet. Insulinet kommer från bukspottkörteln. Om bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin så kan cellerna inte ta upp sockret och då börjar fettet förbrännas istället men då bildas giftiga ämnen som kan orsaka medvetslöshet eller koma.

Binjurar
Binjurarna som sitter ovanför njurarna tillverkar hormoner som gör att kroppen förbereds på ansträngning och stress.